Bakgrund
Astma- och Allergiförbundet är en intresseorganisation som tillvaratar intressen för personer med astma, allergi och annan överkänslighet. Organisationen har idag ca 26.000 medlemmar och ingår i HSO, Handikappförbundens samarbetsorgan.
Allergi och annan överkänslighet har ökat stadigt under de senaste decennierna och tillhör numera våra mest utbredda kroniska sjukdomar. Varannan tonåring och ung vuxen rapporterar att de ofta besvärats av allergi eller annan överkänslighet. Nära 40 procent av befolkningen i åldrarna 16 till 84 år anser själva att de har allergiska besvär, dvs. närmare 2,7 miljoner svenskar. 1)
Allergier och annan överkänslighet drabbar människor väldigt olika. Somliga lever med sin allergi utan att tänka på den nämnvärt, andra drabbas mycket hårt och tvingas helt förändra sin livsstil. I Sverige dog omkring 900 personer 1996 med astma som direkt eller indirekt orsak.
För personer med astma, allergi och annan överkänslighet är en god inomhusmiljö av stor betydelse för att man ska må bra. Allergi är ett medicinskt handikapp som ofta är osynligt för omgivningen. Det innebär att det ibland kan vara svårt att få förståelse och gehör för att vidta åtgärder t ex i inomhus-miljön. För dem som redan är känsliga är en god inomhusmiljö extra viktig.
Om luftkvalitén inomhus försämras till följd av energibesparingar finns risken att det drabbar dem som är mest beroende av en god inomhusluft, nämligen människor med allergi och annan överkänslighet.
1) Källa: Underlagsrapport nr 9, Allergier – Rapport från arbetsgruppen Allergier till Nationella folkhälsokommittén 1999
Sammanfattning
Astma- och Allergiförbundet anser:
- att det saknas en redovisning och förslag på hur inomhusklimatet ska beaktas i enlighet med EU:s direktiv vid förbättringar av byggnaders energiprestanda. Redovisningar och krav på hur en god inomhusmiljö ska säkerställas anser vi är en förutsättning för att förslaget om energideklarationer ska kunna accepteras.
- att de energiexperter som föreslås upprätta energideklarationerna ska ha utbildning och kunskap om risker för inomhusklimatet som kan uppstå vid energieffektivisering och hur dessa ska undvikas.
- att uppgifter om hur brukare upplever inomhusklimatet i byggnaden, t ex genom enkätundersökningar, ska vara en obligatorisk uppgift i energideklarationen (som bör samordnas med byggnadsdeklarationen).
- att de energiexperter som föreslås upprätta energideklaration och ge råd om värmepannor och konverteringsalternativ även ska ha kunskap om vilka åtgärder som är bäst för att minska hälsofarliga utsläpp från värmepannor.
Astma- och Allergiförbundets synpunkter på remissen:
Vi saknar en redovisning och förslag på hur inomhusklimatet ska beaktas i enlighet med EU:s direktiv vid förbättringar av byggnaders energiprestanda. Vi har fått signaler om att det redan nu finns problem med luftkvalitén inomhus då offentliga byggnader som t ex hälso- och sjukvårdslokaler minskat sina luftflöden till de nivåer som motsvarar bostäder (7 l/s och person) eller att man stänger av ventilatio-nen helger och nattetid. Vi befarar att problemen kan bli än värre om energideklarationer införs utan krav på att samtidigt säkerställa luftkvalitén och god inomhusmiljö.
Vi anser att en nödvändig förutsättning för energieffektivisering i byggnader är att inomhusklimatet säkerställs, exempelvis att bristfällig luftkvalité och att fuktskador/problem inte uppstår. Detta berörs i stort sett inte alls i utredningen, med undantag av några meningar under avsnitt 6.5.
I avsnittet 2.5 om direktivets sakinnehåll, artikel 3 nämns kort att Boverket för närvarande ser över reglerna i kap 6 i byggreglerna om hygien hälsa och miljö och kap 9 om energihushållning och värmeisolering. Vi hoppas att denna översyn ska ge bättre underlag för hur energieffektivisering och sunda hus kan kombineras.
6.5 Energideklarationens innehåll; Åtgärdsförslag.
Vi anser att relevanta parametrar som påverkar inomhusklimatet inte bara bör utan ska beaktas i samband med energiberäkning, t ex inomhustemperatur, tillåten temperatursvängning och luft-omsättning.
Enligt erfarenheter från tidigare energieffektivisering, bl a under 1970-talet, uppstod risker som innebar försämrat inomhusklimat; t ex försämrad luftkvalité inomhus genom tilläggsisolering av hus med självdrag utan att samtidigt förbättra ventilationen, installation av luftvärmesystem med återluft och ventilationssystem med värmeväxlare som gav läckage av förbrukad/använd luft. Tilläggsisolering utan kunskap om byggnadsfysik kan även ge fuktproblem exempelvis i väggar eller på vindar. Vi känner till att det finns kunskap om hur energieffekivisering kan kombineras med god inomhusmiljö men det måste finnas ett krav på att denna kunskap ska tillämpas. Vi anser att de energiexperter som föreslås upprätta energideklarationerna ska ha utbildning och kunskap om risker för inomhusklimatet vid energieffektivisering och hur dessa ska undvikas. Vi anser också att uppgifter om hur brukare upplever inomhusklimatet, t ex genom enkätundersökningar, ska vara en obligatorisk uppgift i energideklarationen.
Astma- och Allergiförbundet kräver bl a i sitt intressepolitiska miljöprogram att förbud mot återluft införs och att koldioxidhalten inomhus inte överstiger 700 ppm. När det gäller luftomsättning i bostäder är minimikravet 0,5 luftomsättningar enligt de bestämmelser som finns, men för personer som är känsligare än normalt kan större luftomsättning behövas.
7.4.1 Värmepannor; Kontroll eller rådgivning? Direktivets två alternativ.
Vi anser att utredningens förslag om rådgivning till ägare och användare av värmepannor om utbyte av pannorna och andra förändringar i värmesystemet är bra. Förutom energieffektivisering kan utbyte av äldre pannor till nyare eller annan konvertering innebära minskade utsläpp av hälsofarliga och irriterande ämnen vid förbränning. Vi anser att de energiexperter som föreslås upprätta energi-deklaration och ge råd om värmepannor och konverteringsalternativ även ska ha kunskap om vilka åtgärder som är bäst för att minska hälsofarliga utsläpp från värmepannor.
Astma- och Allergiförbundet kräver i sitt intressepolitiska miljöprogram bl a förbud mot vedeldning i tättbebyggda områden och att särskilda krav ska ställas på rening och skötsel av såväl befintliga och nya värmeanläggningar i andra områden. Några andra krav är att kommunerna upprättar avvecklings-planer för alla hälsovådliga fastbränsleanläggningar, ökad användning av fjärrvärme samt satsning på rena energislag som sol, vind, vatten samt jord- och bergvärme.
Ingalill Bjöörn
Ordförande