Astma- och Allergiförbundet är en intresseorganisation som tillvaratar intressen för personer med astma, allergi och annan överkänslighet. Organisationen har idag ca 26.000 medlemmar och ingår i HSO, Handikappförbundens samarbetsorgan. Allergi och annan överkänslighet har ökat stadigt under de senaste decennierna och tillhör numera våra mest utbredda kroniska sjukdomar. Varannan tonåring och ung vuxen rapporterar att de ofta besvärats av allergi eller annan överkänslighet. Nära 40 procent av befolkningen i åldrarna 16 till 84 år anser själva att de har allergiska besvär, dvs. närmare 2,7 miljoner svenskar. 1) Allergier och annan överkänslighet drabbar människor väldigt olika. Somliga lever med sin allergi utan att tänka på den nämnvärt, andra drabbas mycket hårt och tvingas helt förändra sin livsstil. I Sverige dog omkring 900 personer 1996 med astma som direkt eller indirekt orsak. För personer med astma, allergi och annan överkänslighet är en god inomhusmiljö av stor betydelse för att man ska må bra. Allergi är ett medicinskt handikapp som ofta är osynligt för omgivningen. Det innebär att det ibland kan vara svårt att få förståelse och gehör för att vidta åtgärder t ex i inomhusmiljön. Inte desto mindre är det viktigt att åtgärder vidtas för att personer med allergi och annan överkänslighet ska må bättre.

1) Källa: Underlagsrapport nr 9, Allergier – Rapport från arbetsgruppen Allergier till Nationella folkhälsokommittén 1999

Sammanfattning
Astma- och Allergiförbundet har tidigare svarat på en remiss om byggnadsdeklarationer och vi vill nu lämna synpunkter på den senaste utredningen om deklarationerna.
Vi anser att:

• utredningen har rätt i att uppgifter som rör brukarnas hälsa i deklarationerna bör prioriteras liksom att det är mer motiverat att deklarera sådant som inte är synligt och enkelt att iaktta.
• de tre uppgifter (radon, ventilation och energi) som föreslås vara obligatoriska i deklarationerna inte täcker in de hälsorisker som kan finnas i inomhusmiljön. Vi anser inte att riksdagens mål om att byggnader och dess egenskaper inte ska påverka hälsan negativt till år 2020 kan uppnås i och med förslaget om byggnadsdeklarationer. Några ytterligare uppgifter som vi anser bör tas med i deklarationen - så snart som möjligt - är frågor om fukt och materialemissioner samt materialval (val av material som ger så lite hälsorisker som möjligt) samt obligatoriska uppgifter från enkäter eller motsvarande. För bostäder bör även uppgifter om hyresgäster rökt eller haft pälsdjur finnas med och för skolor och förskolor bör infogas uppgifter om antal personer som vistas i lokalerna är anpassat till ventilationens kapacitet.
• utredningens förslag innebär en nedrustning av tillsyn och kontroll när det gäller inomhusmiljön i byggnader. Vi anser inte att den obligatoriska ventilationskontrollen ska ersättas med byggnadsdeklarationerna eftersom möjligheten till tillsyn och sanktioner försämras.
• att deklarationerna inte bör vara äldre än 5 år till skillnad mot utredarens förslag om 10 år.
• det måste uppmärksammas att uppgifter om att obligatorisk ventilationskontroll utförts inte automatiskt betyder att luftkvalitén är god i vistelsezonen hos brukarna och att luftomsättningen är tillräcklig. En god luftkvalité och tillräcklig luftomsättning bör på något sätt säkerställas i de byggnader som deklareras, exempelvis genom brukarenkäter. Vi anser att detta klart bör framgå i förslag till förordning om byggnadsdeklarationer.
• man bör skilja på deklarationer för nybyggda hus samt hus som genomgår omfattande renovering/ ombyggnad respektive befintliga hus. Vi anser att man kan ställa högre krav på deklarationer för nybyggda hus och hus som genomgår en större ombyggnad till att börja med. I dessa deklarationer bör bl a faktorer som fuktsäkring och uppgifter om materialemissioner finnas med. På sikt bör dessa frågor även finnas med i deklarationer för befintliga hus.
• utredarens förslag om att deklarationen ska vara obligatorisk är bra. Vi anser också att möjligheterna att nå målen om en god inomhusmiljö för brukare ökar med obligatoriska deklarationer. Vi ifrågasätter dock effekten av att deklarationerna är obligatoriska om det inte samtidigt finns någon sanktionsmöjlighet i de fall deklarationerna inte lämnas in till tillsyns-myndigheten.
• uppdatering av deklarationen med de regelbundna intervall som förslås av utredningen är bra.
• de fastighetsägare som enligt deklarationen inte gjort brukarenkäter måste fylla i hur man i så fall på annat sätt säkerställt att inomhusmiljön är god i byggnaden (det bör vara en obligatorisk uppgift).

Astma- och Allergiförbundets synpunkter på remissen:

Allmänt - byggnadsdeklarationer:
Vi anser att byggnadsdeklarationsutredningen fått ett väl snävt uppdrag – att analysera ändamål och utformning av en byggnadsdeklaration som innehåller uppgifter om radon, ventilation och energi-användning. Att tala om att deklarationer för inomhusmiljö och energianvändning ger sken av att det är hela inomhusmiljön som deklareras vilket inte är fallet – istället bör man tala om att det är radon, obligatorisk ventilationskontroll och energianvändning som deklareras. Utredningen har uppfattat att man inte kan förslå något i byggnadsdeklarationerna som går utöver gällande lagstiftning. Detta anser vi är en brist eftersom det medför att deklarationernas möjlighet att bidra till en förbättrad inomhus-miljö minskar betydligt jämfört med om man även kunde förslå lagskärpningar.

Vi ifrågasätter därför vilken nytta deklarationerna av de tre frågor utredningen föreslår egentligen gör eftersom det redan idag går att få fram resultat från OVK och radonmätningar när det gäller inomhusmiljön, t ex vid husköp. Vi ser inte alla de fördelar med deklarationerna som utredningen räknar upp utan anser att det kan finnas risk att det blir mycket administration (med införande i register m m). Det förslag som utredningen kommer med anser vi innebär liten egentlig nytta för konsumenten. Vi ser ingen större skillnad för konsumenten när det gäller god inomhusmiljö i byggnader med utredningens förslag gentemot hur det ser ut idag – möjligen blir informationen mer lättillgänglig om den anslås väl synlig istället för att man måste fråga efter den. För att vara till egentlig nytta för konsumenten anser vi att särskilt de delar som kan röra hälsorisker i inomhusmiljön måste finnas deklarerade, t ex fukt – och mögelskador och materialemissioner liksom luftkvalitén i t ex skolor, liksom uppgifter från brukarenkäter.

Vi anser att utredningens förslag innebär en nedrustning av tillsyn och kontroll när det gäller inomhusmiljön i byggnader. Vi anser inte att den obligatoriska ventilationskontrollen ska ersättas med byggnadsdeklarationerna eftersom möjligheten till tillsyn och sanktioner försämras. Vi föreslår att deklarationerna inte bör vara äldre än 5 år till skillnad mot utredarens förslag om 10 år.

Register

Vi ser risker med ökad administration för kommunerna när det gäller införande av uppgifter i register, men det finns även fördelar med ett underlag för tillsyn och för uppföljning av de nationella miljömålen om uppgifterna finns registrerade. Man bör dock som sagt se till att det finns resurser för det arbete som kommunerna ska göra så att resultatet inte bli lika dåligt som tillsynen av den obligatoriska ventilationskontrollen.

Konsekvenser

Vi vill understryka betydelsen av att det finns en lösning på finansieringen av arbetet i kommunerna kring deklarationerna. Redan nu konstaterar Boverket att den obligatoriska ventilationskontrollen inte fungerat och att tillsyn inte utförs i den utsträckning det behövs p g a bristande resurser hos Byggnads-nämnderna i kommunerna. Ändå har systemet med obligatorisk ventilationskontroll funnits i många år. Om man nu ska införa deklarationer istället är det nödvändigt med finansiering till kommunerna via statsbidrag eller något motsvarande.

Överväganden och förslag
6.1 Allmänna utgångspunkter:
Vi anser att det är en brist att utredningen inte har sett det som sitt arbete att föreslå uppgifter i byggnadsdeklarationerna som går utöver de krav som gällande lagstiftning satt upp. Även om det är viktigt att uppmuntra fastighetsägarnas frivilliga miljöarbete och att man där kan redovisa fler uppgifter än de obligatoriska anser vi att fler uppgifter borde vara med i den obligatoriska deklarationen, t ex fukt – och mögelskador och materialemissioner likasom luftkvalitén i t ex skolor liksom uppgifter från brukarenkäter.
Vi anser - i motsats till utredaren - att man bör ta med viktiga uppgifter som kan innebära hälsorisker i byggnaden från början i deklarationen.

6.2.1 Allmänt
Vi anser att utredningen har rätt i att uppgifter som rör brukarnas hälsa i deklarationerna bör prioriteras liksom att det är mer motiverat att deklarera sådant som inte är synligt och enkelt att iaktta. Däremot har vi inte samma åsikt som utredaren om hur detta bäst kommer till praktiskt uttryck i deklarationerna.

6.2.3 Enkäter
Vi anser att det bör vara obligatoriskt att redovisa uppgifter från brukarenkäter om inomhusmiljön. Om man inte använt enkäter ska man redovisa på vilket annat motsvarande sätt man säkerställer att inomhusmiljön är god.

6.2.4 Ventilation, radon och energi.
Som nämns i utredningen är en mängd andra uppgifter om inomhusmiljön av betydelse för brukare och fastighetsägare, exempelvis fukt och emissioner från bygg- och inredningsmaterial. Utredaren har här betonat att deklarationen inte får bli för omfattande och förslår därför att endast uppgifter om ventilation (OVK), radon och energi deklareras. Vi anser inte heller att deklarationen får bli alltför omfattande men håller fast vid att det är viktigt att uppgifter som kan innebära hälsorisker finns med från början i deklarationen. Utredaren har inte heller förslagit några uppgifter som kan innebära att det krävs några mätningar av luftkvalitet eller annat eftersom det då krävs förändringar av lagstiftning och det inte ingår i utredningens uppdrag. Vi anser att detta är en brist i utredningens uppdrag – för att få en bra inomhusmiljö kan det krävas ändringar i lagstiftning.

6.3 Vilka byggnader bör deklareras?
Vi anser liksom utredaren att byggnader där barn och ungdomar vistas bör prioriteras. Dessutom anser vi att det är bra att utredaren föreslår att även en- och tvåbostadshus ska deklareras trots att de inte ingår i den obligatoriska ventilationskontrollen.

6.4 Bör deklarationen vara obligatorisk eller frivillig?
Vi stödjer utredningens förslag att deklarationen ska vara obligatorisk, bl a av skälet att det inte bara ska bli de byggnader som har en bra inomhusmiljö som deklareras och att tillsynen av deklarationerna underlättas. Däremot anser vi att fler uppgifter bör vara obligatoriska i deklarationen än vad utredaren anser, se avsnitt 6.2.4.

6.5 Bör deklarationen vara obligatorisk eller frivillig?
Vi stödjer förlaget att deklarationerna ska vara obligatoriska. Vi ifrågasätter dock effekten av att deklarationerna är obligatoriska om det inte samtidigt finns någon sanktionsmöjlighet ifall deklarationerna inte lämnas in till tillsynsmyndigheten.

Roland Efraimson
1:e vice ordförande
Astma- och Allergiförbundet