Födoämnesöverkänslighet
Att få uppleva matglädje är en viktig del av våra liv. Stor del av
vår sociala gemenskap kretsar kring mat. Är man allergisk eller
överkänslig mot mat kan det bli svårt att dela de här stunderna
med andra. Det krävs extra förberedelser och välvilja från
omgivningen för att få det att fungera, och ibland även ny
kunskap.
Bland barn och ungdomar har mellan 10 och 15 procent
någon form av matöverkänslighet. Hos vuxna är mörkertalet
stort eftersom vården saknar resurser att utreda alla med allergiliknande
problem. Reaktionerna är olika; alltifrån lätta besvär
med klåda, till svåra – och till och med livshotande – besvär.
Förekomsten avtar med åldern men sådana allergier är
långt ifrån ovanliga hos äldre barn och unga vuxna. I vuxen
ålder beror många matallergier på korsreaktioner med pollen -
allergi.
Komjölk
Allergi mot komjölk innebär att man är allergisk mot de proteiner
som finns i mjölk. Också små mängder av komjölk kan räcka
för att framkalla en reaktion.
Allergi mot komjölk drabbar 2–3 procent av alla barn.
Allergin brukar klinga av i två-treårsåldern och växer oftast bort
före skolåldern. För vissa blir mjölkallergin bestående.
Mjölkproteiner finns i alla produkter som görs av mjölk
(mejeriprodukter): mjölk, filmjölk, yoghurt, grädde, gräddfil, ost,
smör, glass osv. Eftersom mjölk är både billig och rik på näring
är den tacksam att använda som näringskälla i många olika
produkter. Det förekommer i färdigmat så som gratänger, korv,
och fiskpinnar. I de här ingredienserna döljer sig mjölkproteiner:
mjölkpulver, torrmjölk, mjölkprotein, vassle, vasslepulver, kasein,
kaseinat. I laktos (mjölksocker) kan spår av mjölkproteiner finnas.
Det förekommer stor sammanblandning mellan komjölks allergi
och laktosintolerans (reaktion på mjölksocker).
Ägg
Allergi mot ägg innebär att man är allergisk mot de proteiner
som finns i ägg. Äggvitan är väldigt allergiframkallande men
även äggulan kan ge allergiska reaktioner. De kan båda ge
reaktioner vid mycket små mängder. Små mängder luftburet
äggprotein kan ge besvär. Att pyssla med äggkartonger kan
för vissa räcka för att få en allergisk reaktion.
Råa ägg ger de värsta reaktionerna (t ex ett ägg som inte
är genomstekt). Äggallergi är vanlig bland små barn, men minst
hälften av barnen blir fria från den i förskoleåldern eller något
senare. Äggallergi brukar inte debutera senare i livet.
I de här ingredienserna döljer sig äggprotein:
Äggvita, äggula, ovalbumin, ovomucoid. Lysozym (E 1105)
kommer från ägg och kan ge en del äggallergiker problem.
Det används som konserveringsmedel i vissa ostar.
Fisk
Fisk av alla sorter kan ge kraftiga allergiska reaktioner både
i form av små mängder i matvaror, damm som andas in eller
som ånga vid tillredning av maten (det senare mest vanligt hos
barn). Allergiframkallande ämnen i fisk finns mest i fiskköttet
och mindre i lever och rom.
Det är vanligast att man reagerar mot torsk om man är
allergisk mot fisk. Fisk kan bland annat finnas i leverpastej,
chark produkter och kötträtter som smaksatts med ansjovis,
såser, buljonger, asiatisk mat och i vissa margariner.
Om man har fiskallergi bör man inte äta fiskolja. Det är
många som önskar äta fiskolja eftersom det sägs förebygga
hjärt och kärlsjukdomar och att det ska öka intelligensen. Men
de fleromättade fettsyrorna som man är ute efter finns också
i majs och rapsolja samt i ett flertal vegetabiliska oljor. Fisk -
allergiker bör undvika de koncentrerade fiskoljekapslarna.
Nötter och mandel
Mycket små mängder av nötter och mandel är nog för att utlösa
allvarliga allergireaktioner. Nötter som finns i choklad och godis
är en av de vanligaste orsakerna till allergisk chock hos barn
och unga.
Damm från knäckning av nötter kan utlösa luftvägsallergi
och astma. Nöt allergi varar hela livet. Som nöt brukar man
räkna: hasselnöt, valnöt, pekannöt, caschewnöt, pinjenöt och
macademianöt.
En stor del av de som är björkpollenallergiker blir också
allergiska mot nötter. I Sverige har cirka två miljoner svenskar
björkpollen allergi.
Nötter och mandel förekommer i många olika livsmedel
som smakförstärkare. Nougat, choklad och annat godis, frukostflingor,
bröd, kakor, glass, orientalisk mat, såser och fyllningar
kan innehålla nötproteiner. De som är allergiska mot mandlar
reagerar på allt som innehåller marsipan. De kan också reagera
på kärnmassa från persika och aprikoser som ofta
används i bakverk. Kärnmassa kallas ibland bakmassa. Den
som är allergisk mot nötter ska vara mycket försiktig med choklad
även om det inte är deklarerat nötter i innehållsförteckningen.
De flesta chokladfabriker har rutiner som gör att den mesta
chokladen är kontaminerad med spårmängder av nötter
och/eller mandel. Många sorters glass kan också innehålla
spår av nötter.
Jordnötter
Jordnöten innehåller ett mycket starkt allergiframkallande ämne
och är en av de vanligaste orsakerna till allergichock. Den är
inte en nöt utan är släkt med sojabönan och andra baljväxter.
Det finns personer som är så allergiska mot jordnötter att
de reagerar på om det finns jordnötter i rummet eller om någon
öppnar en påse jordnötter. Jordnötsallergi varar i många år.
Jordnötsallergi blir allt vanligare bland barn och kan bryta
ut redan när barnet är mycket litet.
Jordnötter finns mer eller mindre synliga i en mängd produkter:
choklad, godis, glass, snacks, bakverk (bland annat som
flarn i stället för mandelflarn). De har förekommit odeklarerade
som fyllning i kanelkrans och i sås till japanska snabbnudlar.
De är vanliga i orientalisk matlagning och finns i t ex sataysås.
Spår av jordnötter i jordnötsolja kan också skapa problem
i potatischips och liknande då de kan friteras i en olja som
innehåller jordnötsolja. Det är framförallt kallpressad olja som
kan ge besvär. Jordnötsprotein kan också förekomma i pesto.
Baljväxter
Baljväxter omfattar sojabönor, jordnötter, kikärtor, ärtor, bönor
och linser och de innehåller mycket starka allergiframkallande
ämnen (allergen). Allergi mot baljväxter brukar vara i många år.
Allergi mot baljväxter kommer ofta i småbarnsåren och blir
bestående genom hela livet.
Det finns många livsmedel som tillhör baljväxtfamiljen: ärtor,
kik ärtor, spritärtor, sockerärtor, gula ärtor, vita bönor, limabönor,
vax bönor, gröna bönor, bondbönor, bruna bönor, mungbönor,
haricots verts, böngroddar, linser, jordnötter och lakrits.
Soja
Sojaprotein är också ett allergiframkallande ämne. Barn som är
komjölksallergiska och får sojaprodukter i stället för komjölk kan
utveckla allergi mot soja. Det finns bl a en modersmjölksersättning
som bygger på hydrolyserat sojaprotein med tillsatser av
vitaminer och mineraler.
Sojanäring kan ge mycket gaser i magen och lös avföring
på grund av att den innehåller mycket fiber. Då rör det sig inte
om en allergisk reaktion.
Sojabönan är en viktig näringskälla och sojaprodukter finns
i många färdiglagade produkter.
Sojaprotein används i många olika livsmedel, som köttbullar,
hamburgare, korv, leverpastej, soppor, såser, bröd, kex, choklad
och bakverk. Sojabönor används också för tillverkning av glass
och dryck.
Sojalecitin, E 322 (emulgeringsmedel) kan innehålla små
mängder av sojaprotein. Halten blir dock så liten i den färdiga
produkten att det för de flesta allergiker är ofarligt. Lecitin finns
i produkter som choklad och margarin.
Kallpressad eller rå sojaolja kan innehålla små mängder
sojaprotein och kan därigenom vara en risk för personer som är
mycket känsliga för soja. Det kan finnas sojaproteinrester kvar
i sojasåser och hydrolyserat vegetabiliskt protein (HVP) från
soja, vilket kan vara en risk för den som är sojaallergisk.
Vete och andra kornsorter
Vete och råg innehåller många proteiner som innehåller många
aktiva allergiframkallande ämnen. De flesta proteiner är inte så
allergiframkallande efter tillredning. Därför ger dessa mjölsorter
ofta allergi när de andas in men tål att ätas i maten. Till exempel
är det många inom bageriyrken som blir allergiska mot
vetemjöl med reaktioner från ögon och luftvägar.
Vissa barn och vuxna blir allergiska också mot något i vete
och råg som är fortsatt aktivt efter tillagning. Hos några av
dessa (men inte alla) är de aktuella allergenerna knutna till
gluten så att de tål glutenfritt mjöl. Dinkelvete innehåller samma proteiner som vete och ska
därför inte användas av veteallergiker.
Vetestärkelse kan innehålla små mängder protein som kan
vara tillräckliga för att utlösa symtom.
Om korsallergier
Det förekommer om man är allergisk mot till exempel björk -
pollen, att man reagerar när man äter äpple beroende på
att björkpollen och äpple innehåller proteiner(allergen) som
är mycket lika varandra.
På samma sätt förekommer det även att olika födoämnen
innehåller proteiner som är mycket lika varandra, ett exempel
är vallmofrö, sesamfrö och hasselnötter.
Ärtor används mycket för att öka näringsvärdet och ge en
fastare konsistens i den färdiga matvaran. Lupinen är släkt med
bönor, ärter och andra baljväxter och används mycket i Sydeuropa.
På
www.alltomallergi.se
(medlemsförmån) så hittar du mycket mer information, en kokbok och språkkort om du ska resa utomlands och behöver översätta dina livsmedel.