Medicinsk studie- och yrkesvägledning (SYV)
Målsättningen måste vara att anpassa arbetslivet efter människans behov. Det är inte alltid möjligt att anpassa alla arbetsplatser så de är lämpliga för allergiker. Fortfarande finns det en hel del yrken där personer med ärftlig benägenhet att utveckla allergi
- atopiker - riskerar att förvärra sin sjukdom. Det handlar om yrken där man utsätts för mycket vatten (sk våtarbeten) eller för kemikalier och allergiframkallande ämnen. Det rör sig oftast om hudsjukdomar, men även luftvägssjukdomar. För atopiker innebär våtarbete en ökad risk att utveckla handeksem. Detta är vikigt att tänka på vid yrkesval eftersom handeksem kan orsaka långa sjukskrivningar och i värsta fall leda till att man inte kan vara kvar i sitt yrke. Däremot har ärftlighet mycket liten betydelse för risken att utveckla kontaktallergi. Här är det istället långvarig hudkontakt med kontaktallergen, t ex nickel som utgör en risk. Våtarbete i kombination med kontaktallergen och lösningsmedel eller oljor förstärker risken att utveckla handeksem.
Elever i skolan måste få kunskap om vilka arbetsmiljöer de kan komma att möta i arbets¬livet. Yrkesvägledningen ska stödja eleverna i deras val så att de inte behöver utsättas för onödiga risker. Ingen ska däremot hindras att välja en utbildning pga befarade allergi¬problem utan ska få hjälp av skolan med korrekt informations. Studie- och yrkesväg¬ledare och skolhälsovården ska samarbeta (medicinsk studie- och yrkesvägledning) för att göra elever och föräldrar medvetna om omständigheter som kan ha betydelse för elevens fortsatta studier eller framtida arbetsuppgifter och arbetsmiljö. De viktigaste orsakerna till handeksem i vuxen ålder är atopiskt eksem i barndomen, hudirritation av våtarbete och kontaktallergi mot bl a nickel.
Medicinsk studie- och yrkesvägledning bör erbjudas successivt under hela skolgången. Det är viktigt att studie- och yrkesvägledare har tillräckliga kunskaper om allergier för att ge en bra rådgivning. Idag fungerar detta inte alltid pga bristande tid och kunskap. Skolhälsovården behöver få större resurser till förebyggande hälsovård. Framför allt genom att ge skolsköterskorna mer tid för sitt arbete. För att klara sin uppgift bör personal i skolhälsovården och studie- och yrkesvägledare genomgå särskild högskole-utbildning om allergi och yrkesval. Idag saknas en sådan utbildning. Studie- och yrkes-vägledarens uppgift är bl a att hålla sig informerad för att kunna vägleda eleverna inför deras PRAO-period. Skyddsansvaret ligger på den arbetsplats där eleven praktiserar men skolan har kvar sitt ansvar att hitta lämpliga praktikmiljöer enligt Arbetsmiljölagen.
Samarbetet mellan SYV och skolhälsovården måste vara nära och kontinuerligt och samråd mellan SYV, eleven, föräldrarna och skolhälsovården är vikigt inför valet av fortsatta studier och praktikplatser.
Arbets- och Miljömedicin inom Stockholms läns landsting har tagit fram en hemsida om yrkesval och allergi;
www.jobbafrisk.se