Fysisk arbetsmiljö och tillgänglighet
Det är viktigt att den fysiska arbetsmiljön är god för att en person inte ska utveckla allergi eller annan överkänslighet i arbetet men också för att den som har besvär inte ska få symptom. För dem som har allergi eller annan överkänslighet är det några faktorer som kan ha särskild betydelse för hur man mår på arbetsplatsen, bland annat olika kemikalier/ämnen, pälsdjur, tobaksrök, dofter, växter, bristfällig städning eller ventilation och fukt eller mögelskador. Textila golv kan orsaka besvär för vissa personer. Det finns en speciell Miljö- och allergirond för kontor som kan användas i det systematiska arbetsmiljöarbetet för att identifiera och åtgärda risker.
Förbundet kräver
- att allergifrågorna bevakas i det systematiska arbetsmiljöarbetet exempelvis vid skyddsronden
- att allergironden förs in i arbetsmiljölagstiftningen och blir obligatorisk för skolan.
Tobaksrök
Tobaksrök orsakar besvär på olika sätt hos personer med allergi och annan överkänslighet. Den kan till exempel utlösa ett astmaanfall. En del reagerar då de utsätts för själva röken medan andra kan få symptom redan då de utsätts för röklukt, exempelvis ifrån en persons kläder eller hår. Sedan tobakslagen kom har tobaksrökningen begränsats på många arbetsplatser. Tobakslagen säger att ingen arbetstagare mot sin vilja ska utsättas för tobaksrök på arbetsplatsen. Ibland kan dock konfliktsituationer uppstå när arbetstagare ber sina kolleger att inte röka annat än i rökrum. Rökning vid entréer utomhus kan också skapa problem och där gäller inte lagen. Tobakslagen omfattar inte heller privata hemmiljöer, till exempel dagbarnvårdares hemmiljö eller hemtjänstpersonal som arbetar i andras hem. Riksdagen antog år 2004 en ändring i tobakslagen som innebär att alla restauranger och serveringar ska vara rökfria fr om 1 juni, 2005. Det ska dock finnas möjlighet att anordna rökrum med särskild ventilation. Det finns arbetsplatser där lagen följs bristfälligt, till exempel kan man ibland tvingas passera förbi utrymmen med rök, eller så placeras ”rökkurer” inomhus så att rök riskerar att läcka ut i omgivningen.
Förbundet kräver
- att alla arbetsplatser ska vara rökfria
- företagshälsovården ska erbjuda rökavvänjning.
Lagar och regler
Tobaksrökning regleras i Tobakslagen (SFS 1993:581, ändrad bland annat i SFS 1996:941och SFS 2004:485 om rökfria serveringsmiljöer).
Pälsdjur
Alla pälsdjur kan vara allergiframkallande och sprider allergiframkallande ämnen från bland annat hud, päls, saliv och urin. Fåglar kan också ge upphov till allergi, även om det inte är lika vanligt. Allergibesvär kan uppkomma vid indirekt eller direkt kontakt med pälsdjur. Många barn har pälsdjur hemma och tar
med allergen via kläder eller hår till skolan eller förskolan. Det gör att halterna av allergen i t ex skolor ofta är tillräckliga för att en person ska utveckla allergi eller för att den som har allergi ska få symptom. I vissa fall kan man behöva göra särskilda lösningar för elever med svår pälsdjursallergi för att hålla halten pälsdjursallergen på en tillräckligt låg nivå. Forskning visar att antalet djurägare har störst inverkan på halten pälsdjursallergen i skollokaler. För att halten kattallergen ska minska inomhus måste en god städning kompletteras med åtgärder som begränsar införseln av allergen till skolan. Det förekommer också att personer tar med djur till arbetsplatsen eller att pälsdjur introduceras inom vården och på t ex äldreboende och skapar problem för vårdpersonal, boende och anhöriga/besökare som har allergi. Likaså kan vårdtagare drabbas av allergibesvär om vårdpersonal har med allergen i kläder.
Förbundet kräver
- att alla arbetsplatser, inklusive skolor, förskolor och vård- och omsorgslokaler, som inte har anknytning
till djur – såsom lantbruksgymnasium, djurskötarutbildning – ska vara djurfria
- att vård-, omsorgs-, och skolpersonal som har djur informeras om vikten av att inte ha arbetskläder som
varit i kontakt med djur
- att djurhållning inte ska bedrivas inom den obligatoriska skolan/förskolan.
Städning
Bristfällig städning kan ge akuta besvär eller underhålla besvären för personer med allergi eller annan överkänslighet. Studier har visat samband mellan exponering för damm och slemhinnebesvär. Damm kan även innehålla allergen från t ex pälsdjur, som kan orsaka besvär för dem som har allergi och annan överkänslighet. Bristande städning kan t ex medföra att skolelever måste ta onödigt stora medicindoser för att klara av skolmiljön. En välstädad miljö är betydelsefull för alla men speciellt för personer som är känsligare än normalt. Det finns vetenskapligt belagda samband mellan överkänslighetssymptom, svårstädad miljö och låg städfrekvens. Särskilt uppmärksammad har undermålig städning i barns miljöer, t ex skolor, blivit. Där vistas många personer på liten yta och sparkrav hotar ibland städningens kvalitet. Förutom att damm ofta innehåller allergen från t ex pälsdjur irriterar en ökad damm och partikelmängd slemhinnorna. För att underlätta städning ska lokaler från början utformas så att de blir lättstädade.
Textila golv kommer med tiden att samla allt mer damm och är svåra att hålla rena vilket medför allergiska besvär för vissa personer. Det har blivit vanligt att textila golv läggs in i kontorslandskap för att dämpa ljud men det medför i sin tur att personal med allergi eller annan överkänslighet kan få besvär och är därför olämpligt.
Man bör sträva efter att hitta lösningar som är så bra som möjligt både för personer med allergi/annan överkänslighet och med hörselskada. Andra ljuddämpande lösningar än textila golv ska eftersträvas för att klassrum i skolor även ska
utgöra en god miljö för personer med allergi.
Förbundet kräver
- att bra och daglig städning ska utföras på arbetsplatser, i lokaler för vård och omsorg och skolor
- att arbetsplatser, lokaler för vård- och omsorg och skolor inte ska inredas med heltäckande textilmattor
eller andra golvmaterial som kan ge besvär för personer med allergi och annan överkänslighet
- att skriftliga städscheman upprättas i skolor och anslås vid lokalen. Ansvarsfördelningen mellan olika
personer ska framgå tydligt
- att möjlighet finns till extra städning när så behövs
- att lokaler utformas så de blir lättstädade.
Lagar och regler
Socialstyrelsens allmänna råd om städning i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar (SOFS 1996:33) ger råd om städning som utfärdats med stöd av Miljöbalken. I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsplatsens utformning (AFS 2000:42) finns också ett avsnitt om drift och underhåll som tar upp städning.
Dofter och växter
Parfymerade produkter och andra dofter kan orsaka besvär hos dem som har allergi och annan överkänslighet. Starka dofter kan utlösa astmaanfall. En del personer får luftvägsbesvär och andra får symptom som huvudvärk, irritation i ögon, näsa, hals eller illamående. Förutom parfym och rakvatten kan även hygienprodukter, doftande tvätt- eller rengöringsmedel och allergiframkallande eller doftande blommor ge besvär. Växter på arbetsplatsen och skolan eller planterade utanför entrén kan också ge allergibesvär.
Förbundet kräver
- att ingen på sin arbetsplats mot sin vilja utsätts för starka dofter
- att alla elever och de som arbetar i eller besöker skolor och förskolor ska informeras om vikten av att
vara fria från parfym och parfymerade hygienprodukter såsom tvål, schampo, doftande tvätt- och
sköljmedel, rakvatten med mera
- att städning ska utföras i tillräcklig omfattning på arbetsplatser och skolor och utan doftande eller
allergiframkallande rengöringsmedel
- att om växter finns på arbetsplatsen ska sådana väljas som inte framkallar allergi eller överkänslighetsreaktioner.
Ventilation
Inomhusluftens kvalité är speciellt viktig för personer som har allergi och annan överkänslighet. Människor kan också få så kallade sjukahusbesvär, bland annat på grund av dålig inomhusluft. Ventilationssystem på skolor och vissa arbetsplatser kan vara otillräckliga eller bristfälligt underhållna och medföra att inomhusluften blir dålig. I vissa fall, till exempel i skolor, överskrids det antal personer som bör vistas i lokalerna med hänsyn till ventilationen. Det är viktigt att driftspersonal har tillräcklig utbildning och att ventilationssystemet sköts och rengörs som det ska. Enligt lagen om obligatorisk ventilationskontroll ska ventilationssystem kontrolleras med regelbundna intervaller. För vissa luftföroreningar på arbetsplatser finns så kallade hygieniska gränsvärden. De anger högsta godtagbara halt av luftförorening i inandningsluften (som acceptabel föroreningsnivå i tilluft är de inte tillämpliga). Den individuella känsligheten kan dock variera.
Förbundet kräver
- att förbud mot återluft införs i alla arbetslokaler
- att CO2-halten inomhus inte överstiger 700 ppm och att det i skolor, förskolor och fritidshem anslås
rekommenderat antal personer som kan vistas i lokalerna med hänsyn till ventilationens kapacitet
- att fastighetsägare får utbildning om drift och skötsel av ventilationssystem och förser arbetstagare med
en enkel brukarinstruktion som beskriver hur ventilationen fungerar
- att kommunerna ser till att efterlevnaden av reglerna i lagen om obligatorisk ventilationskontroll uppfylls.
Lagar och regler
Frågor om ventilation regleras bland annat i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om Hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar, (AFS 2000:3), Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om arbetsplatsens utformning, (AFS 2000:42) och Förordning om ventilationskontroll av ventilationssystem (SFS 1991:1273).
Riskfyllda ämnen och kemikalier
Det finns ett antal ämnen som är kända för att ge allergier och som man stöter på inom olika yrken. En del av dem
kan orsaka luftvägsallergi/astma och andra allergiska kontakteksem. Trots att det finns föreskrifter om ”farliga ämnen” orsakas ett antal arbetsskador varje år av kemiska ämnen. Några exempel på yrken där man utsätts för olika allergiframkallande kemikalier/ämnen och som orsakar arbetsskador är tandvården (akrylater m m), kemiskt processarbete (härdplaster, t ex isocyanater), frisörarbete (olika hårvårdsmedel), textil- och trä och metallslöjdslärare (textil- och trädamm), verkstadsarbete/metallarbete (oljor, skärvätskor, lösningsmedel m m), målning/golvläggning (färg, lack, lösningsmedel m m) och tillverkningsarbete (bindemedel, cement m m).
Kemikalieinspektionen och Arbetsmiljöverket har regler och råd för hur kemikalier ska hanteras i arbetsmiljöer. Ett lyckat förebyggande hälsoarbete förutsätter att arbetsgivarna och arbetstagarna följer de regler och föreskrifter som finns.
Förbundet kräverAllergiförbundet kräver:
- att de föreskrifter och lagar som finns om allergiframkallande kemiska ämnen i arbetsmiljön efterlevs.
Lagar och regler
Frågor om kemikalier i arbetsmiljön regleras bland annat i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om kemiska arbetsmiljörisker, (AFS 2000:4).
Andra bestämmelser som även rör arbetsmiljö är EU:s Nickeldirektiv som är infört i svensk kemikalielagstiftning (KIFS 1998:8), EU:s Kosmetikadirektiv och Kemikalieinspektionens föreskrifter om krom i cement, (KIFS 1989:2)
Sjuka-Hus
Sjuka-hus-syndromet (Sick Building Syndrome, SBS) är ett antal symptom som orsakas av olika faktorer i inomhusmiljön. Symptomen är exempelvis slemhinnesymptom i luftvägarna, hudirritation och allmänna symptom som trötthet, koncentrationssvårigheter och huvudvärk. Sjuka-hus symptom kan uppträda antingen som ett eller flera symptom samtidigt. WHO har definierat en byggnad som ett sjukt hus när 15–20 procent av människorna har sjukahus symptom. Ett antal arbetsskador anmäls varje år till följd av sjuka hus. Vanligast är besvären bland kvinnor och oftast handlar det om offentliga lokaler som sjukhus, serviceinrättningar, skolor, daghem och övriga statliga och kommunala byggnader. Vanligaste orsaken till besvären är fukt och mögel följt av ventilationsproblem och damm, lim med mera.
Det förekommer att personer som arbetar i ett sjukt hus under denna period utvecklar allergi eller annan överkänslighet med ett eller fler symtom. Personer som på grund av att detta inte kan fortsätta i sitt arbete har i vissa fall fått sin sjukdom godkänd som arbetsskada och är då berättigade till livränta.18) Personer med allergi eller annan överkänslighet upplever ofta besvär p g a. sjuka hus. Besvären uppkommer vanligen tidigare och i större omfattning än hos andra.
Förbundet kräver Astma- och Allergiförbundet kräver:
- att fastighetsägare och arbetsgivare omgående skall åtgärda alla byggnader där människor upplever
sjuka-hussymptom
- att arbetsgivare och fastighetsägare tar ansvar för att personer som vistas i arbetslokaler som drabbats
av sjuka-husproblem bereds tillfällig inhysning i andra, sunda lokaler i väntan på åtgärder
- att brister i byggnader som kan orsaka ohälsa ska åtgärdas oavsett hur många som upplever besvär.
Lagar och regler
För skolor och förskolor; Miljöbalken och Socialstyrelsens allmänna råd om fukt och mikroorganismer (SOSFS 1999:21) och om ventilation (SOSFS 1999:25).
För arbetslokaler; Arbetsmiljölagen (2 kap, 4§) och Arbetsmiljöverkets föreskrifter om Arbetsplatsens utformning (AFS 2000:42) när det gäller bland annat ventilation och städning samt om Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) när det gäller undersökningar och åtgärder.